Intervju med utekocken Elle Nikishkova

Lev lägerliv med matlagning och naturupplevelse i ett

Utekocken Elle gör gärna ett basläger i naturen. Därifrån kan man vandra eller göra andra aktiviteter och på eftermiddagen när man kommer ”hem” är det dags för matlagning. Det är just ett hem som Elle försöker skapa när hon är ute i skogen. I det samlas man kring elden, tar ett glas vin och påbörjar förrätten. Att i flera timmar sitta där kring elden, laga mat och njuta tillsammans, gör att man upplever sig som en del av naturen, tycker hon. Elle vill få alla att laga mer mat ute. Kanske på stekhäll, eller genom att testa det som funnits väldigt länge i andra länder men som är ganska nytt för många i Sverige: Fältugnen. I den kan du koka, fritera, steka och baka. Enligt Elle är den till och med bättre för bakning än den ugn man har hemma i sitt kök.

Är du mest utemänniska eller matlagare?

– Jag vet inte hur man ska skilja på det. Jag gillar att laga mat inomhus också. Men att vara utomhus, kring en eld och laga mat – jag har en stark känsla och drift mot att röra mig tillbaka till naturen och elden. Där hämtar jag energi, kraft och inspiration.

Vad är det du gillar med att laga mat utomhus?

– Det är just det här ”utomhus”. Att vara ute. Med allt vad det innebär. Man upplever med synen, hörseln, doftsinnet. Alla sinnesintryck som du får utomhus – som du inte får inomhus – bidrar till en helhetsupplevelse. Och elden är en magisk grej, man kan sitta och stirra in i den hur länge som helst. Jag tror att de flesta känner att det är något väldigt speciellt med en eld.

Stekhäll och fältugn är tungt, är det värt att släpa ut det i naturen?

– Ja, det är klart att det är det! Det är skitkul! Det bästa är om man kan bygga ett härligt utekök i skogen och känna att man kan vara ute och göra aktiviteter på dagen och sedan komma hem på eftermiddagen, ta ett glas vin, laga förrätt, sedan huvudrätt och sist efterrätt. – Det finns stekhällar som väger relativt lite och som passar för vandring. Fältugnar däremot, är ingenting man vandrar med. De passar för ett basläger dit man kan ta sig med bil.

Varför ska man laga mat på stekhäll?

– En stekhäll är extremt bra när man ska laga mat åt fler än två, och det ska vara enkelt. Istället för att steka två hamburgare åt gången kan du steka tolv. Stekytan är så stor att du kan lägga stekta saker åt sidan och varmhålla dem. Stekhällar är också bra för att baka platta bröd.

Ge oss ett favoritrecept för stekhäll!

– Ett recept jag ofta gör själv, som kommer från min barndom, är ukrainsk raggmunk med skogssvampsås. Den ukrainska raggmunken innehåller mer potatis än den svenska, lite mer som råraka. Och stekt potatis, vem gillar inte det? Svamp är rikt på umami och när man toppar raggmunken med svampsåsen… Med väldigt få ingredienser kan man få en fantastiskt kulinarisk upplevelse.

Vad är det bästa med en fältugn?

– Att du har hela köket i ett enda utematlagningsredskap. Du kan koka, steka, baka och fritera. Den är tung för att den är gjord i gjutjärn men det är också det som gör att den kan bibehålla och alstra värme. Många tror att det bara är en gryta, men fältugnens lock är specialdesignat så när du lägger briketter på det får du övervärme som sprider sig ner genom väggarna. Då kan du jobba på ett helt annat sätt med bakning. Du kan också använda locket som stekpanna. En fältugn är för folk som gillar matlagning och att vara utomhus.

Ett favoritrecept för fältugn, tack!

– Ostbollar i smördeg! Det är enkelt. Man använder färdig smördeg och lägger små ostbitar på, och gör det till små bollar. Så bakar man dem i fältugnen och de blir perfekta till fördrinken eller som snacks.

Vad har du för tips till en nybörjare?

– Att försöka minska trösklarna för att komma ut. Du kanske inte ska köpa en fältugn och gå ut en vecka i skogen. Istället kan du börja med att använda den på baksidan eller verandan.

Du har också skrivit en bok om svampar – vad är tjusningen med svampplockning?

– Dels naturupplevelsen, dels spänningen av att leta efter något. Och när man väl hittar det – glädjen. Det är fantastiskt att du kan gå ut och plocka mat i närheten. För var du än bor i Sverige är det aldrig långt till skogen.

Som liten bodde du i Ukraina som har en helt annan svamptradition? – Precis. Där är svampen en mycket större del av matkulturen. Man äter mer svamp och fler arter av svamp. Det innebär att man får mycket mer mat- och smakupplevelser eftersom olika svampar har olika smak och konsistens. Det är något jag vill sprida med min bok. Många tänker att svamp smakar svamp men så är det inte.

Vad är ditt tips till den som bara plockar gula kantareller och vill ta ett steg till?

– Det absolut bästa är att gå en svampkurs. Man kan såklart gå ut med en svampbok också men de flesta tycker att det är lite läskigt.

Har du ett bra svamprecept?

– Då vill jag slå ett slag för konservering av svamp! Alltså förädling. De flesta fryser in eller torkar svamp. Men man kan också salta eller lägga in svamp. Och det är två spännande sätt att förvara svampen på, hela året. Saltning är en väldigt gammal metod. När du saltat svamp blir den en helt annan produkt. Det är lite som att jämföra färsk eller inlagd gurka på mackan. Det är två helt olika saker. I min bok finns en sallad på saltad riska – vegetarisk skagenröra brukar jag kalla den. Man kan göra många andra saker än att bara använda frysta kantareller.

Text: Karin Fingal